onsdag 28 december 2011

Dej har jag älskat

Det är inte så att du gör mej dum. Du gör mej skarpare i konturerna. Du får mej att vilja försöka anstränga mej. En kyss kräver ett argument som motprestation. Du säjer att vi ska bli bättre mänskor med varann. Att det är det som är meningen.
Jag tror på nåt annat.
På vecket mellan rygg och hals, på vinkeln i din mungipa. Mitt evangelium; en blottad vrist.
Ett knä, en grop i nacken. En trög bottenskyla i glaset.
Jag vet. Jag är inte värdig, inte värdig. Din besvikelse som ett blänk. Men du är kvar. Det är för att du inte har så många att välja på. Nej. Det var elakt. Sant. Elakt.
Sant.
Jag vill vara där. Försöka vara där.´
Dej har jag älskat, älskat.