Jag har förtröstan. Jag äger min tid, mitt rum. Jag gör inte stort väsen av mej. Det är inuti det pågår. Jag lyssnar inåt. Ibland förstår jag inte, inte allt. Men det finns alltid en fiber som lossnat från den stora väven, en fiber att hålla intill hjärtat. Nån som talar till mej på ett språk som är glömt. Ett språk man skrev på stränderna vid Halys innan nån kommit på att ge floden dess namn. I samma ögonblick försvann deras språk. Ändå förstår man det. Om man avskärmar sej. Inte med det nervösa lugn som kommer av meditation eller yoga. Jag talar om det lugn som gudarna som ständigt färdas med solen i ryggen har. Som det tar ett liv att lära sej att lyssna efter. Ett lugn som tar hela dej och mer därtill i anspråk.
Och när du väl haft det, när du hört vattendropparnas rörelser i luften, längtar du alltid tillbaka dit.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Sista meningen gillar jag, vilket lugn. Har en liten stuga inte långt hemifrån vid en sjö där allt är lugnt och tyst, inga ljud från civilisationen, där är jag gud.
SvaraRadera"Men det finns alltid en fiber som lossnat från den stora väven, en fiber att hålla intill hjärtat." Det ska jag komma ihåg. Trösterik text och mycket vacker. Nu heter floden Kizilirmak. Det är vackert, det med.
SvaraRaderaLugn, tösen. Du ska få en. Jag vill ha en av dig men det har jag redan sagt!
SvaraRaderavilket språk väven fibrer vattnets rörelse ett språk som talar till mig hela texten talade till mig
SvaraRaderaOj. Jag har aldrig varit där. Har faktiskt svårt att förstå vad du pratar om. Känslan är fin dock. Det känns … viktigt. :-)
SvaraRaderaDitt språk, ditt sätt att väva orden, det ger mig stimulans.
SvaraRaderaSom något skrivet av De Stora. När kommer romanen?
SvaraRaderaVisst är det så, det är de små sakerna som ger liv och bär fram en.
SvaraRadera(Nu har jag dessutaom rättat stavningen lite mer sen du läste ;-))
Ja hur går det med din vinst, håller du på att arbeta på den? (Med tanke på anonym här ovan)
Jag har varit där några få gånger och längtar verkligen tillbaka. Tack för din mening "Jag äger min tid". Den ska jag skriva med stora bokstäver och sätta på mitt jobb, när det börjar snurra ordentligt någon gång i höst. Vill inte få tillbaka stressen i kroppen igen.
SvaraRadera