fredag 30 juli 2010

På Roland Garros

Jag delar rad med tre unga flickor, som alla målat sej på kinderna, i rött, i gult, och med namnet Rafa som ett kastmärke mellan ögonen. Den vackraste kastar med håret, ler medlidsamt åt min nätkasse från Bonprix och mina grå ankelsockar. Eller; dom är vackra alla tre, så hjärtskärande vacker man bara kan vara vid nitton års ålder. Men den här dagen gör det inget. En annan dag hade jag gått min väg, skämts. Men. Det är min dag idag, en dag jag delar med Rafael Nadal och en gänglig svensk med ett långt efternamn. Jag har sparat, som jag har sparat, franc för franc, sen euro för euro. Inga fler Gitanes i fönstret, billigaste biten på köttet. Ingen mer söndagspastis hos madame Anette. Men igår köpte jag en ny blus och jag har tonat håret för också jag inser vikten av att gå till vallfartsorten som det allra bästa jag förmår.

Ingen av mina närmaste vet att jag är här. Och jag räknar med att tevekamerorna bara fångar mina vackra medpassagerare. Juliette skulle aldrig förlåta att jag har slösat så mycket på mej själv, när hennes barn behöver skor. Fyratusen euro för en biljett till en tennismatch man kan se lika bra, bättre, på teve, maman, t'es folle.
Jag har gett dej mer, så mycket mer. Livet, en hyfsad skolgång, ett tryggt hem, mat på bordet. Det här är lyx, jag vet, men det är det första jag unnat mej sen kanalturen för tjugu år sen mellan Brest och Nantes.

Matchen, ja. Jo. Han vann, mallorquinen. Som en liten ilsken tjur sprang han av och an. Det var inte huvudsaken. Huvudsaken var att jag var där, att en av matchvärdarna följde mej till min plats, en respektfull hand i min korsrygg, på mej, en gammal tant från Clichy-sous-Bois, trevlig match, madame. Det lilla glaset utmärkt champagne som ingick i biljettpriset. En smula rakare i ryggen på väg till RER-tåget, ett sparat program i nätkassen. Nåt som inte går att förklara, en hittad slant, en hemlighet av honung.

8 kommentarer:

  1. O. Underbart. En hemlighet av honung. En rit, ett mysterium. Roland Garros.

    SvaraRadera
  2. En hemlig böjelse? Tennis Live!

    Målande beskrivet. De små franska uttrycken gör att man känner närvaro. Att den som skriver måste upplevt detsamma. Inget påhitt.

    Nästa match hänger jag med på. Verkar trevligt.

    SvaraRadera
  3. Känns väldigt närvarande en lyx få förunnat.
    Skickligt beskrivet

    SvaraRadera
  4. Jag blir inspirerad av att gå och se en tennismatch, det har aldrig hänt förut! Lyx beskrivet på ett underbart sätt!

    SvaraRadera
  5. Fialotta, tennisgalning, tokdåre:-P Du är alltid läsvärd och orginell. Du skriver på ett fantastiskt språk.

    SvaraRadera
  6. "en hemlighet av honung." underbart.

    Din blogg med dina skriverier känns som en hemlighet av honung i min bok!

    SvaraRadera
  7. Bra gjort, Madame! Bra skrivet, Lillemor!

    SvaraRadera