söndag 30 maj 2010

Skördemåne

Du och jag på fälten under kopparmånen. Inte hand i hand, men så nära det man kan komma. En natt där gråten vilar bakom ögonlocken, den finns där, som början till en nysning, den kommer sen, inte nu, inte än. En natt som ett par ingångna skor. Vi rör oss mot skogsbrynet, du nynnar på gamla sånger, jag faller in där jag känner igen mej, i ryggsäcken kaffe och ostsmörgåsar bredda vid köksbänken. Vi skulle kunna gå tills världen upphörde, passera alla gränser. Inga pass behövs under skördemånen. Inga namn, bara ditt nynnande, våra steg mot marken, havren sjunger med dej. Att fortsätta gå. Med dej, du med ditt hjärta av kråkguld, jag med mitt tomrum. En natt som den här för hundra år sen skördade man i månljuset, nu går vi bara, fångar skenet med våra tåspetsar. Vi har redan bärgat höet. Vi har gjort vårt. Om det fanns tid. Men det gör det inte. Nu börjar du springa, jag följer dej i dina spår, lämnar ryggsäcken vid fältets kant, vi ska sova under bar himmel sen, jag ska krypa ihop i din famn, du ska sjunga mej till sömns.

12 kommentarer:

  1. Vackert. Jag skulle kunna säga mer men jag säger "vackert".

    SvaraRadera
  2. Ett "vackert" från mig också. Känns för mig som en sista natt inför ett avsked. Ett avsked som 'jag' vet egentligen är det enda rätta, det bör bli så, även om de/'jag' kommer sörja då det är över. VAckert porträtterat.
    Tyckte särskilt om:
    "Med dej, du med ditt hjärta av kråkguld, jag med mitt tomrum."

    SvaraRadera
  3. Jag instämmer till fullo med Escargot som lyckades sammanfatta mina tankar helt perfekt.

    SvaraRadera
  4. Fint skrivet indeed! Jag önskar jag blev sjungen till sömns :D

    SvaraRadera
  5. Sorglig dagdröm. Stämningsfullt.

    SvaraRadera
  6. Fint, stämningsfullt vemodigt. Bra skrivet.

    SvaraRadera
  7. Ja fint lite sorglig underton...:)
    Tycke också om meningen med kråkguld bra instick

    SvaraRadera
  8. Vackert vemod, böljande rytm. Funderar över varför gråten vilar bakom ögonlocken, fastän orsaken egentligen inte är viktig i texten. Känslan finns där ändå.

    SvaraRadera
  9. Så vackert! Utan att bli sentimentalt.
    Väldigt bra.

    SvaraRadera
  10. Jag blev så ledsen av din text, den ville mig ledsen.
    "En natt där gråten vilar bakom ögonlocken".
    Åh, jag vet inte - bra är alldeles för tamt, vackert räcker inte alls, jag är tom. Dina ord, du skriver så annorlunda, berör så jag ryser. Nu får jag sluta annars tråkar jag ut dig mitt beröm räcker inte till.
    Tack för att jag får läsa.

    SvaraRadera
  11. Känns som ett farväl för evigt. Ryser...

    SvaraRadera
  12. Jag hittade den här när jag sökte på "skördemåne" för ett tag sedan. Så vackert att jag inte visste vart jag skulle ta vägen... Letade upp den i dag igen, njuter lika mycket nu, och har också läst andra texter av dig. Jag ser fram emot att följa ditt skrivande, det är otroligt kraftfullt, på ett stillsamt sätt.

    SvaraRadera