82

Hon har bara träffat en person. Hittills. En person som visat henne till hennes rum. Kvinna eller man osäkert. Hon eller han har lovat att återkomma. Hennes skrivbord är tomt sånär som på ett par gula blyertspennor. Esselte 2.5 HB. Tuggvänliga.
En dator, något ålderstigen, lite gisten. En stol som har tappat snurrfunktionen. Grått golv, grått som hennes andedräkt.
Det luktar kaffe som stått för länge på värmeplattan. Bränt, som svart bensin.
En låt som går på internradion. I kissed a girl and I liked it.

En hurts med fyra lådor. Tomma lådor. En låda är låsbar. Det är bra. Ifall man får hemligheter att gömma. Kärleksbrev, tuggummipapper. Bra att vara beredd på det mesta. I kissed a girl just to try it. Nu är det lunch och fortfarande tomt i korridoren. Lätt att bli bortglömd första dan. Kanske dom andra är på utbildning. Klockan går mycket långsamt. När kan hon gå hem? Fyra. Fem?
Aldrig?
En alltför torr smörgås, en alltför blöt yoghurt. Skinka och jordgubb i en kladdig smet i gommen. Nu är det tystare än nånsin i korridoren. Hon är kissnödig, men hittar ingen toalett. Vågar inte gå för långt. Kissar till slut i en tom blomkruka på rummet. Försöker ignorera den fräna, söta stanken. Venus har stigit upp vid sidan av månen.
Fem över fem.
Samma låt om och om igen.
It felt so wrong, it felt so right.

Hon samlar ihop sina få saker, sätter på sej kappan, virar halsduken runt nacken. Väntar.
Don't mean I'm in love tonight.
Är ut åt höger eller vänster. Hon tycker att hon hör röster nu när skymningen faller. Höger. Vänster.
Hon reser sej och sätter sej igen.
Det blir mörkare och mörkare.
Upp. Ner.
Nu måste hon nästan gå. Väldigt vad det är tyst.
Klackarna på dom nya stövlarna så osäkra mot linoleumgolvet. Andas in, andas ut. Reser sej för tionde gången. Hon går åt vänster. Det är en återvändsgränd. Höger får det bli. Hennes visslingar som tårar mot taket. Höger.
Ja. Så får det bli.
Höger.
Ut.
Förhoppningsvis.