So what om jag rodnar, glöder under dina blickar. Du äger inte mej för det. Du kanske tror det. Men det är bara biologi. Så snygg är du inte. Så underbar är du inte. Vi kan ta din nacke till exempel. Den är finnig. Vi kan ta din hals. Adamsäpplet som rör sej hit och dit som en flipperkula.
So what om jag svettas när du kastar pappersbollar åt mitt håll. Du är en dräng, en brukskille. Du vill jobba på pappersfabriken. Det är din dröm. Jag drömmer större, mycket större än så. Fatta det.
So what om jag inte svarar när du pratar med mej. Jag kanske inte tycker att det du säjer är så spännande. Jag kanske har nog med mina stora, kloka tankar. Dom som håller mej sällskap när ni andra går på Våga-stuffa. Jag kanske inte vill stuffa. Har du tänkt på det?
Jag kanske är där jag vill vara. Splendid isolation. Den smaken vet du inget om.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
That's the spirit, shy girl!
SvaraRaderaKänner igen mig skrattretande väl...
Det här skulle du faktiskt kunna göra en artikel i en av de mer sofistikerade damtidningarna av. Eller en låttext! Eller en opera. Eller en... ;-)
Härligt sätt att tackla detta ämne. Så jag testar lite samma stuk:
SvaraRaderaSo what om jag gråter tårar när jag ser att du struntat i att titta på min blogg. Jag kanske gråter av löken jag just skar eller för att hundpromunaden idag blev instäld pga hälsporrens spökande. Eller för att jag inte för stod ordet "stuffa" men jag vill kanske ha det så, rödlök i ögonen, hälsporre, men kan jag leva utan att veta vad "stuffa" är, det är frågan?
å - det värker i nåt minne från mina blyga ungdomsår...väl skrivet!!!
SvaraRadera