10.37

Gånge denna kalk ifrån. Så vackert, så starkt. En hädelse nästan att tänka det, utan att det är påsk. Men han använder det ibland. På flygplan, i åska eller turbulens. När han vaknar mitt i natten, med en het ugnslucka i bröstet. Låt det inte vara min tur ännu.
Denna kalk, låt den gå ifrån mej.
Snälla.

Han är inte religiös. Men han är Jesus ibland. I den tunga tystnaden under Getsemanes urgamla olivträd. Dom var gamla redan då. En del av dom bär fortfarande frukt, efter nästan tretusen år. Hibiskus. Lagerträdens ansträngda andhämtning. När alla sover runtom, fast man ber dom att vara vakna med en, för den här natten är för svår att bära ensam. När det bara är han och Leoniderna ovanför som fräser obekymrat genom atmosfären. Herre, gånge denna kalk ifrån mej.
Om det passar dej.
Tack.