torsdag 16 juli 2009
197
Får jag se dej ikväll? I den röda halsduken. Rött i dimman, rött som en besvärjelse, en bön. Rött för Redbergsplatsen. Spårvagnarna har namn i den här stan. Loket, Ingvar Oldsberg, Kurtan. Du sitter på höger sida, alltid. Under hållplatsskylten. Alltid. Vid Järntorget går du av. Får jag se dej ikväll? Jag ska köra Viveca Lärn på treans linje. Hon har lätt för att köra fast i snömodd. Men jag har lärt mej några knep. Du verkar tycka bättre om att resa med ettan. Det är klokt. Då slipper man omvägen över Vasagatan. Det visar att du tänker efter. Får jag se dej ikväll? Eller måste jag vänta till imorron bitti? En förslösad dag. Nästa vecka elvans linje. Jag ska försöka byta. För dej kör jag lugnare och undviker att bromsa in för häftigt. Du ska åka bekvämt med mej. Får jag se dej ikväll? Får jag? Jag behöver inte veta så mycket om dej. Du jobbar nånstans i Haga, för du kommer springande från Östergatan när du ser spårvagnen komma in. Halsduken som ett öppet sår bakom dej. Jag vill säja till dej att du inte behöver skynda dej. Jag väntar. Får jag se dej ikväll? Får jag? Får jag?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Man önskar att personen i fråga vågar bekänna sin kärlek. Som vanligt en väldigt bra text.
SvaraRaderaGulligare tjat är väl svårt att tänka sig. Och den röda halsduken "som ett öppet sår". Får jag läsa dig i morgon också? Får jag? Får jag?
SvaraRaderaMan hoppas att hon tar tag i bitarna och tar kontakt, men det är många som är kär på avstånd, rädd att få ett nej. Vem vet, han kanske har fru och barn. Jättegullig text!
SvaraRaderaObservera att JAG inte tyckte TEXTEN var "gullig", bara att den gestaltade ett gulligt "tjat".
SvaraRadera