onsdag 2 mars 2011

På låtsas

Alltid enklare att vara till havs än att gå iland. Oron, dagarna innan avmönstring, du upprättar ett avstånd mellan oss, en självklar distans. Din nödvändiga tayammum. Dina steg över landgången, du kysser förtöjningarna med knogarna innan du ropar in en taxi, jag ser långt efter dej, men går åt mitt håll. Du har väskan full av parfym från Qatar, piratkopierade datorspel handlade i Shaolin. Du har nån som väntar. Det har inte jag. Nu är det jag som ska vänta. Vänta i en stad jag kallar för mitt hem. Arton dagar i ingenstans, jag äter, sover och väntar. Jag tar hem andra män, dom är så lätta, genomskinliga, lämnar knappt några avtryck, några dofter i lakanen.
I början ringde jag, gjorde ärenden hem till dej, en fru, några söta barn, du blev vansinnig. Nu aktar jag mej, aktar mej noga. Jag accepterar tudelningen, en förutsättning, precis som jag håller dörren till min hytt olåst första kvällen, för då kommer du, mätt på hennes kärlek, hungrig på min. Jag ger dej att äta. Du har en doft, en tyngd, du lämnar spår och jag har dej nu, i tjugufyra nätter och jag försöker att inte räkna, men siffrorna faller som bränt papper framför mitt ansikte, det luktar diesel och nån, kanske är det jag, sjunger femton kvar, åtta kvar.

När vi går igenom Adenviken är jag den enda som hoppas på piraterna från Eyl. Dom väljer aldrig oss, dom känner mina önskningar på flera sjömils avstånd och låter bli. Nu är det fyra nätter kvar och du sover ensam i din koj, jag med, det har börjat igen och jag finner mej i det.

7 kommentarer:

  1. JÄTTEBRA, tröstlöst, tänk vad kärleken kan få oss till.

    SvaraRadera
  2. Kärlek är ju livsfarligt...på många sätt.
    Tyckte mycket om din text idag, vissa ord fastnar mer än andra, vissa meningar likaså.

    SvaraRadera
  3. Gillar som man säger på facebook. Jättebra text.

    SvaraRadera
  4. Favoritdelen är hur hon räknar dagar och siffrorna som faller som bränt papper. Bra! Känner hur hon våndas som en manodepressiv patient.

    SvaraRadera
  5. Sorglig, förstås. Gillar de lätta, genomskinliga bäst. Nej, allra bäst gillar jag som alltid tryggheten i att läsa dig. Man VET att du har farit på alla de sju haven och att du känner varje plats på globen som din egen ficka. Idag lärde jag mig till och med ett alldeles nytt ord.

    SvaraRadera
  6. Kärlek är idiotisk ibland.
    bra

    SvaraRadera
  7. Sorgset och välskrivet

    SvaraRadera