lördag 15 januari 2011

Flickan&flaskan II

Jag har lärt mej nu. Det tog ett tag, men nu vet jag hur jag ska göra med alla dagar som bara kommer och går, som en tung grå dyning, som häver sej, på färd i veckor från stränderna vid Blyth eller Redcar. Jag har slängt almanackan. Det blev lättare utan. Ljusare i köket. Jag finfördelar alla timmar i minuter och sekunder. Sekunderna i tiondelar, hundradelar, tusendelar.

Jag ser inte ut genom mina fönster längre. Där finns inget som lockar mej.

Mina utmätta dagar som smutsigt vatten över husfasaden. Jag är saknad till havs och jag ville det själv. Jag mortlar tiden som om den vore gjord av kardemummakapslar. Jag dricker vatten direkt ur kranen och det är det godaste jag nånsin druckit. Hundarna har sprungit nån annanstans, jag är botad, jag är visserligen halv, men jag kan leva med det.
Och ljuset i köket.

9 kommentarer:

  1. Mmmm. Metaforer som bara du get away with. Som man get away with om man skriver så bra som du.

    SvaraRadera
  2. Magiska liknelser. Mysig text att läsa. Blev som varm av den! Läser den igen helt enkelt :)
    Såg att du var med första puffen. Häftigt med en veteranpuffare!!!

    SvaraRadera
  3. <3, speciellt hundarna och saknad till havs.

    SvaraRadera
  4. Magiska bokstäver och ord. Metaforer som jag gillar

    SvaraRadera
  5. "Mina utmätta dagar som smutsigt vatten över husfasaden." Satt länge och undrade hur man kan komma på något så träffande.

    SvaraRadera
  6. ...mortlar tiden som om den vore gjord av kardemummakapslar! Skickligt.

    SvaraRadera
  7. Du behöver inte vara orolig, du har kommentarer på din blogg (tänker på ditt inlägg efter mitt på Anders blogg). http://blogg.passagen.se/cathrin-
    (jag får upp besked hel tiden att adressen innehåller ogiltiga tecken??

    SvaraRadera