lördag 7 september 2013

Noteringar från en något haltande stol

Jag sover, fast jag sa att jag inte skulle kunna sova utan dej. Anteckna det. Jag sitter på den här stolen så mycket att jag är hälften kött, hälften trä. Utanför blir björkarna tunga av gult. Notera det i den stora liggaren, den med ränderna. Skriv ner sädesärlans ankomst och hur länge den stannar. Vad jag åt till frukost (ägg), lunch (ägg) middag (ägg, nej, gröt). Teckna antalet drinkar. För många. Bot mot malaria, mot ett brustet hjärta. Jag vet att dagarna går, för en dag är dammen utanför fönstret frusen. Isen går som en hud över ytan. Det är inte synd om mej. Det är bara hjärtat och det läker. Skriv upp det. Ge blåmesarna och talgoxarna frön, men spara äpplena åt koltrastarna, som landar i pepparkaka och sot på uteplatsen. Dom ska ha dom fina äpplena, jag kan äta dom kantstötta själv. Koltrastarna en sällsynt gåva, ett tecken från mina gamla gudar. Anteckna det. Jag möter mej i spegeln somliga kvällar, jag är fortfarande här, fortfarande, min hand runt glaset, nu var det länge sen jag åt nåt (inte ens ägg, inte ens gröt, notera det), men jag dricker, jag får i mej vätska, värme, vätska, vila. Skriv upp det. Isen på dammen smälte i natt. Varför ska jag be om lycka? Jag sover, jag dricker. Anteckna det.

3 kommentarer:

  1. Antecknar att du är en god iakttagare, en insiktsfull betraktare och en suverän skribent med ett alldeles eget språk.

    SvaraRadera
  2. Ja Kalle Byx sade det som vanligt oefterhärmerligt bra.

    Vidare vill jag ge en eloge för inledningen. Jag sover... Så snyggt. Sätter stämningen - är oväntat och till synes ologiskt och man faller direkt in i situationen - i stämningen.

    SvaraRadera