Sjuttitalssomrarna. I ett soldis, dallrande som en hägring, smultron och tandkrämsfläckarna i gräset bakom torpet, innan vi fick rinnande vatten. Svartenbrandt och Clark på rymmen i närheten, pappa som läser högt på kvällarna, Nils Holgersson, Kulla-Gulla. Och sjön, den övergödda pyttepölen, med rutschkana och sandloppor i strandkanten.
Och Hi-mannen, som pappa kallar honom, med läderhud och ett par mycket små svarta badbyxor, som döljer en del, men framhäver desto mer. Muskler insmorda i olja. Hans röst så pipig, där han står framför mamma, söt i egenvirkad bikini. Han vill bjuda med henne till Torggrillen i Töreboda, jag sitter bakom henne, håller i hennes bikinitampar, rädd att hon ska överge oss. Hon bara skrattar och tar upp sin Hemmets veckotidning, viftar den mot Hi-mannen, som vore han en blinning. Han går en runda på bryggan. Men han badar aldrig, kanske kan han inte simma.
Pappa måste ha menat He-man. Vi var för små för att fatta. Han låg på långvården sen, sjutton, arton år efteråt, med en stroke, men jag kände igen honom, hans röst, den solbrända huden, Hi-mannen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Både roligt och lite sorgligt, samtidigt. Fint. Mannen, the he-man, kanske fick han för mycket sol :-)?
SvaraRaderaJag ser bilden från barndommen.
SvaraRaderaIbland är sman kanske likadan mot sina egna barn. Så där lagom pinsam när bara familjen ser.
Hoppas mina ungar skriver en liknande skröna om mig.
Underbar. Med ett vältecknat personporträtt skapar du en härlig stämning av barndomssommar och 1970-tal.
SvaraRaderaJag ser honom klart och tydligt. Men egentligen har väl varje strand några sådana där Don Juan män som lockar kvinnor
SvaraRaderaFin text - det finns en liten skrynklig gubbe i alla He-men.
SvaraRaderaFint. Och kanske finns det en he-man i varje liten skrynklig gubbe också! ;-)
SvaraRaderaHärlig 70-talsstämning och ömsint he-man-skildring.
SvaraRaderaUnderbart kära syster, det sorgliga och det roliga i en stor godispåse! Jag tyckte om den egenvirkade bikinin (!) och slutet, som blev en klump i halsen.
SvaraRaderaJag fastnade vid bikinin. Och mammans tuffhet i det söta. Ja, hi-mannen ser jag, lite överallt. Så är det ibland...
SvaraRaderaJa verkligen fint! Gillar allra bäst: "Han går en runda på bryggan. Men han badar aldrig, kanske kan han inte simma. "
SvaraRadera