torsdag 12 augusti 2010

Saker jag förvarar för din räkning

Det går femton minuter. Ibland tjugu. Jag ser att tiden går, jag känner det inte, men jag ser det. Att se är att tro, säjer du, fast på ett annat språk. Jag har lagt ner allt i min rödaste väska och täckt det med silkespapper från affären nere vid det torg som kallas norra Europas största. Du vill inte att jag ska fingra på det som är ditt. Jag fingrar därför inte, jag viker upp papperet och det bara på särskilda minnesdagar. Tittar. Vädrar en smula i dom stråk som fortfarande är dina men som snart är borta.
Det är inte bara tingen i sej. Det är hur du höll i boken, den limmade, sönderlästa förstaupplagan av Buddenbrooks. Hur du läste samma mening om och om igen. Och näsduken i stramalj, den som doftar kanel, sandelträ, som en gammal köpmansdisk. Ditt cigarrettetui av silver, med en annans monogram, du röker efter middagen, till Rapport, innan vi går till vesper.
Jussi Björlings namnteckning på en förpackning bröstsocker, sent i karriären, när han fått starr och knappt såg att läsa ens helnoterna. Eller så är det en klumpig förfalskning. Det är historierna också, som svävar som röken från dina knastriga filterlösa Pall Mall. Det är saknaden, hopplösheten, som jag söker metaforer för när jag ska skriva mina torra rader sist på kvällarna, och hur jag aldrig finner rätt ord.

9 kommentarer:

  1. Du finner rätt ord tycker jag.

    SvaraRadera
  2. Din text flyttar mig långt bak i tiden.
    "Vädrar en smula i dom stråk som fortfarande är dina men som snart är borta" Underbart!

    SvaraRadera
  3. Jussi! Starren! Hon finner nog rätt ord.

    SvaraRadera
  4. Hon finner nog rätt ord. Jo, hon finner! Visst!

    SvaraRadera
  5. Vilken känsla! Jag sugs in i texten och måste läsa den två gånger för att den är så bra och fin!

    SvaraRadera
  6. Vackert, speciell ton, sköna ord.

    SvaraRadera
  7. Fina metaforer!
    Du skapar stämning och en känsla av saknad.

    SvaraRadera
  8. Får tårar. Fast jag fattar mycket lite. Dofterna, färgerna, de utsökta detaljerna som är som sår... Tack

    SvaraRadera
  9. Är inte alls säker på vad jag testar... långtifrån. För att bre ut sig behöver man en detaljerad historia vilket jag inte vill eller har att ge. Så kompakt format är nog bättre. Men, bra att våga tänker jag. Kanske. Tacksam för att du läser och kommenterar. Av ditt blir jag imponerad, försöker lära mig. :)

    Och Annas kommentar här ovan - den säger allt, så mycket bättre än jag kunde. Tack, vill jag instämma i.

    SvaraRadera