fredag 12 november 2010

Negativa tal

Du är i fel berättelse och du kan inte skriva dej själv ut ur den. Du har fastnat på vänster sida av nollpunkten. Du står, stilla, ytterst på trottoarkanten och trafikljuset sköljer rött, sköljer gult, grönt över ditt trötta ansikte och du räknar intervallerna som ett litet barn. Över dej, en himmel du inte ser upp mot längre, för stjärnorna som faller oavbrutet bär aldrig dina önskningar. Du har fått så många frister, så många visningar till utgången, du kan inte hålla räkningen på dom. I ditt huvud en envis slinga musik, ett soundtrack till din belägenhet. En av dom välkända, som du inte kan hålla isär, Finlandia, kanske. Eller den andra. Du har frälsarkransen runt din högra handled, stenar som stora pottekulor, du fick det av din mor, du tror inte, men ibland rör du vid pärlorna, Gudspärlan, tystnadspärlorna, doppärlan och fingrarnas rörelser tvingar dej upp ur domningen, får dej att gå över gatan, till vad nytta.
Du är i fel berättelse. Du är i fel berättelse.

10 kommentarer:

  1. Wow! Vilket flyt och vilken känsla!
    "en himmel du inte ser upp mot längre, för stjärnorna som faller oavbrutet bär aldrig dina önskningar" ger mig gåshud.

    SvaraRadera
  2. Härlig läsning! Skimrande på något sätt.

    SvaraRadera
  3. Helgjutet. Ja. I dina texter vill man vara en karaktär i vilken belägenhet som helst, för den blir beskriven så mästerligt.

    SvaraRadera
  4. Snyggt formulerat, dimmigt i konturerna med inbjudan till att som läsare tänka vidare

    SvaraRadera
  5. Aj. Skimrande är ordet, som Ethel sa.

    SvaraRadera
  6. Gillar slutet speciellt med meningen som upprepas.

    SvaraRadera
  7. Ja oj va bra och fin flyt i språket.
    Fel berättelse vill man inte vara i.

    SvaraRadera
  8. Jag älskar din första mening. Den fängslade mig och drog in mig i texten på en gång.

    SvaraRadera
  9. Han eller hon må vara i fel berättelse, men berättelsen är helt rätt. Gillar!

    SvaraRadera