måndag 27 juli 2009

208

Han hade den igår. Det är han nästan säker på. En liten blixt av alldeles rätt röd färg i det annars saffransmjuka. En ljusglimt av den arten att den kräver all hans uppmärksamhet. Han har blivit bra på det. Betraktandet, timma efter timma. Koncentrationen. Han har burit ner radion till vaktmästarna. Arbetar på nätterna för att få vara ifred med sitt. Vill gå fri ifrån pladdret. Bristen på allvar. Där.
Där var den igen.
Nej. Det var nåt annat. Inte rätt spektrum.
Omöjligt, har dom alltid sagt. Det du letar finns inte. Men han tror att han hade den igår.
Han är nästan säker. Som sagt. Han leker streck med pennan. Och vart den tog vägen. Var den vilar under tiden. Hibernerar. Alternerar. Figurerar.
Om nån annan ser den i samma ögonblick som han själv och tänker samma tanke, lever samma besatta liv. En tröst, len som vaniljglass.
Där.
Nej.
Inte riktigt rätt.
Men snart. Visst? Snart.

7 kommentarer:

  1. Du har gett den besatte forskaren ett ansikte. Ja, jag förstår honom hur lätt som helst. Det är inget glamouröst. Det är att leta efter en liten röd glimt. Gillar särskilt "Han har burit ner radion till vaktmästarna"

    SvaraRadera
  2. Jag fick mer en bild av en konstnärssjäl, som letar efter rätt nyans. Jag tycker även du får fram känslan av hur skönt det är med den speciella tystnad som råder på natten när allt annat liv verkar sova.

    SvaraRadera
  3. Jag håller med fröken Johansson, och tyvärr är jag likadan. Jag letar tills jag finner vad jag söker. Oavsett ämne. Jag gjorde t.o.m likadant när jag skulle träffa karl. Var noga med att det var rätt från början och att inga större fel som krävde omgörning fanns.

    SvaraRadera
  4. Så bra du skildrar koncentrationen och viljan att fullfölja.

    SvaraRadera
  5. Jag älskar dina texter. Du nyper mig i hjärnan med dem och tvingar mig att tänka, inte bara flyta med. Att snöa in på något känner jag igen. Som slagverkare kan man stå och leta rätt ljud hur länge som helst och ingen som sedan ska lyssna på det hör någon som helst skillnad.

    SvaraRadera
  6. ljuvligt vacker beskrvining om hur det kan kännas att skapa nåt.
    du beskriver det så klockrent!!! klingklong.

    SvaraRadera
  7. av inspiration från dig.

    strax byter jag titel på min blogg.

    det får bli en mer positiv inställning framöver. ord betyder mer för skapande av liv än man tror.
    alla vi tre (vi)kan kanske vinna på detta.

    vad tror du?

    ps det tar lite tid att finna en bättre titel men jag ska jobbapå det.

    SvaraRadera